Musikal och Sverigebesök
Efter två veckors slitande med kulissbygge, tillverkande av kostymer och mer eller mindre lyckade rep av scener och sånger så var det äntligen dags för premiär av DLC: O-Week the Musical. Hela lördagen gick åt att göra de sista förberedelserna inför kvällen. Jag fick uppdraget att gå fram och tillbaka på scenen för att testa ljudet. Jag valde att sjunga Hakuna Matata på svenska, vilket var uppskattat av min publik bestående av tre ljudtekniker (två av dem är studenter som bor på DLC). Mitt jobb var annars backstage och att se till att alla var klara för sina scener och att de hade rätt kläder på sig till rätt scen. De var dock ganska duktiga på att hålla mordning på det själa, så jag kunde se stora delar av musikalen båda kvällarna.
Jag och Sneha målar en banderoll; Kat och Adam är glada över att ha målat klart toalettgolvet; Kayleigh och Kat målar det sista på McDonaldsskylten.
Kat är glad att toalett/slottet äntligen är färdigt!!!
Musikalen var en succé. Alla som såg den första kvällen älskade den. Samma kväll anlände storebror och gänget från Sverige, dock utan bagage visade det sig. Mötte upp med dem på söndagen. Det första vi fick göra var att bege oss ut i regnet och leta efter lite billiga kläder så de skulle klara sig fram tills dess att bagaget hann ikapp dem (de fick sina väskor till sist på tisdagen...)
Efter att ha lagat oss lite sen lunch på hostellet begav vi oss ut till North Ryde. Jag gav en guidad tur av DLC och sedan tog Göran, Marie, Kevin och Jennifer en liten siesta på mitt rum medan jag gick och hjälpte till med förberedelserna inför den sista föreställningen av musikalen.
Mina gäster vaknade lagom tills dess att det var dags för musikalen att börja och det visade sig att de tyckte den var riktigt rolig. Vissa utsvävningar från manus gjordes, men det blev bara roligare. Efteråt var det bara att packa ihop. Två veckors slit för två föreställningar var över och det kändes både skönt och tråkigt på samma gång. Trots allt slit så har vi haft roligt för det mesta under tiden.
Igår, onsdag. fyllde min kompis Kat 20 år. Så vi firade med att äta tårta och dricka rosa champagne. Av mig och Jess fick hon ett fotoalbum med lite kort som hon blev jätte glad för.
Idag har jag varit in till stan och umgåtts med storebror hela dagen. Vi var till Paddy's Market och akvariet. Bland annat så såg vi sjökor och jätte stora hajar, så det var roligt. Innan jag återvände hem till North Ryde fick jag en påse med svenskt godis, så nu har jag Polly, Daim, Dumla och AHlgrens bilar :)
Till helgen ska det bli varmt och skönt. På lördag ska mina gäster bege sig till Blue Mountains medan jag ska på hästkapplöpning. Sedan på söndag ska vi nog åka till Manly och bada i havet och sola lite.
Nu ska jag gå och se om det är någon mer än mig som är hemma eller om jag har hela kåken för mig själv.
~ Katarina
Jag och Sneha målar en banderoll; Kat och Adam är glada över att ha målat klart toalettgolvet; Kayleigh och Kat målar det sista på McDonaldsskylten.
Kat är glad att toalett/slottet äntligen är färdigt!!!
Musikalen var en succé. Alla som såg den första kvällen älskade den. Samma kväll anlände storebror och gänget från Sverige, dock utan bagage visade det sig. Mötte upp med dem på söndagen. Det första vi fick göra var att bege oss ut i regnet och leta efter lite billiga kläder så de skulle klara sig fram tills dess att bagaget hann ikapp dem (de fick sina väskor till sist på tisdagen...)
Efter att ha lagat oss lite sen lunch på hostellet begav vi oss ut till North Ryde. Jag gav en guidad tur av DLC och sedan tog Göran, Marie, Kevin och Jennifer en liten siesta på mitt rum medan jag gick och hjälpte till med förberedelserna inför den sista föreställningen av musikalen.
Mina gäster vaknade lagom tills dess att det var dags för musikalen att börja och det visade sig att de tyckte den var riktigt rolig. Vissa utsvävningar från manus gjordes, men det blev bara roligare. Efteråt var det bara att packa ihop. Två veckors slit för två föreställningar var över och det kändes både skönt och tråkigt på samma gång. Trots allt slit så har vi haft roligt för det mesta under tiden.
Igår, onsdag. fyllde min kompis Kat 20 år. Så vi firade med att äta tårta och dricka rosa champagne. Av mig och Jess fick hon ett fotoalbum med lite kort som hon blev jätte glad för.
Idag har jag varit in till stan och umgåtts med storebror hela dagen. Vi var till Paddy's Market och akvariet. Bland annat så såg vi sjökor och jätte stora hajar, så det var roligt. Innan jag återvände hem till North Ryde fick jag en påse med svenskt godis, så nu har jag Polly, Daim, Dumla och AHlgrens bilar :)
Till helgen ska det bli varmt och skönt. På lördag ska mina gäster bege sig till Blue Mountains medan jag ska på hästkapplöpning. Sedan på söndag ska vi nog åka till Manly och bada i havet och sola lite.
Nu ska jag gå och se om det är någon mer än mig som är hemma eller om jag har hela kåken för mig själv.
~ Katarina
Idag är det i alla fall sommar...
Om tre dagar kommer storebror och co. från Sverige! Ska bli jätte roligt att få besök, speciellt när man varit hemifrån i åtta månader. Och om tre månader är jag åter i Sverige, vilket känns himla skumt. Något annat som är skumt är alla julsaker som packats upp i affärerna - jag är ju van att det blir kallare och kallare mot jul, men här blir det bara varmare och varmare...skumt som sagt!
Idag är det varmaste dagen på länge med sol och + 30 grader. Självklart måste jag då gå till universitetet för fyra timmar av föreläsningar och seminarium, men jag får väl njuta av det vackra vädret under mina tre minuters promenader till och från DLC.
Min långa lista av måsten börjar sakta men säkert bli mindre och mindre. En uppsats är inlämnad och en ska börjas skrivas ikväll, eller antagligen imorgon då jag är ledig. Det mesta till musikalen är färdigt, men min kompis som är ansvarig för tillverkning av kostymer har blivit sjuk, så vi får se hur det går om vi kan få sjöjungrukostymen färdig i tid. Göran och gänget kommer förhoppningsvis och tittar på söndag. Får se hur mycket det förstår, men jag får väl fylla i luckorna efteråt.
Har även hunnit med att boka hostel till familjen i december, dock än så länge bara för Sydney. Sedan har vi även flygbiljetter tillbaka till Sydney från Brisbane 23 december, så det blir julfirande på någon strand i Sydney, vilket är något jag bestämt...haha!
Imorse försökte jag att stiga upp kl åtta, men det slutade med att jag ställde om väckarklockan till min vanliga uppstigningstid, klockan nio, och jag hann stiga upp precis lagom till de sista fem minutrarna av frukost. Min tanke var att hinna börja skriva på min uppsats innan min första föreläsning, men jag har i alla fall hunnit leta klart citat, så det gör det lättare att börja skriva en annan gång...
Nu ska jag packa skolväskan och ta en trevlig promenad i solskenet till andra sidan av campus.
~ Katarina
Idag är det varmaste dagen på länge med sol och + 30 grader. Självklart måste jag då gå till universitetet för fyra timmar av föreläsningar och seminarium, men jag får väl njuta av det vackra vädret under mina tre minuters promenader till och från DLC.
Min långa lista av måsten börjar sakta men säkert bli mindre och mindre. En uppsats är inlämnad och en ska börjas skrivas ikväll, eller antagligen imorgon då jag är ledig. Det mesta till musikalen är färdigt, men min kompis som är ansvarig för tillverkning av kostymer har blivit sjuk, så vi får se hur det går om vi kan få sjöjungrukostymen färdig i tid. Göran och gänget kommer förhoppningsvis och tittar på söndag. Får se hur mycket det förstår, men jag får väl fylla i luckorna efteråt.
Har även hunnit med att boka hostel till familjen i december, dock än så länge bara för Sydney. Sedan har vi även flygbiljetter tillbaka till Sydney från Brisbane 23 december, så det blir julfirande på någon strand i Sydney, vilket är något jag bestämt...haha!
Imorse försökte jag att stiga upp kl åtta, men det slutade med att jag ställde om väckarklockan till min vanliga uppstigningstid, klockan nio, och jag hann stiga upp precis lagom till de sista fem minutrarna av frukost. Min tanke var att hinna börja skriva på min uppsats innan min första föreläsning, men jag har i alla fall hunnit leta klart citat, så det gör det lättare att börja skriva en annan gång...
Nu ska jag packa skolväskan och ta en trevlig promenad i solskenet till andra sidan av campus.
~ Katarina
Rivna morötter
Efter åtta månader i Australien måste jag erkänna att jag börjar längta efter svensk mat. Visst har det varit skönt att slippa laga mat själv, men det betyder också att man frånsäger sig rätten till vad som bjuds. När man ätit ris och ris och åter ris dag efter dag, ja då börjar man längta efter kokt potatis, stekt potatis, potatistryck etc. Man ska väl inte klaga egentligen, men ibland undrar man vad kökspersonalen tänkte när de stuvade ihop lite grönsaker i en currysås. Vi refererar numera till dessa rätter som "rice and slop", vilket helt enkelt betyder "ris och gegga", typ.
Nu när jag börjat bli trött på ris har jag återfunnit rivna morötter. Det är väldigt gott och fyllande och äts numera varje dag, två gånger om dagen. Kanske hinner bli less på det med innan jag far hem till Sverige, men just nu är det min favorit i saladsbaren. Äter även mycket apelsin, vilket är gott. Min kompis pojkvän har ett apelsinträd på sin tomt - tycker jag är ganska coolt!
Har nu fått klart en uppsats, så det känns skönt. Den är hyfsat flummig, men ska nog få godkänt, så det är allt som räknas. Ska försöka börja på uppsats två imorn eller på söndag. Ska även gå till bibblan och titta på en barnfilm som ska diskuteras nästa vecka.
Idag har vi fortsatt måla på kulisserna till musikalen. McDonalds skylten är så gott som klar och slottet likaså. Måste bara måla golvet till vårt toalettbås och sedan är det en tegelvägg som inte heller är riktigt klar. Går framåt, men tjenen som är regissör eller vad man nu ska kalla henne, är en riktig plåga, så vi försöker att undvika henne så mycket som möjligt.
Annars så börjar värmen äntligen återvända. Yay! Har varit ganska blåsigt, men det börjar bli bättre. Hoppas de håller vad de lovar när de säger att det ska bli runt 30-grader i mitten på nästa vecka! :)
Nu är det snart dags för ännu en måltid. Får se vad som bjuds idag...kanske "rice and slop"...haha!
~ Katarina
Nu när jag börjat bli trött på ris har jag återfunnit rivna morötter. Det är väldigt gott och fyllande och äts numera varje dag, två gånger om dagen. Kanske hinner bli less på det med innan jag far hem till Sverige, men just nu är det min favorit i saladsbaren. Äter även mycket apelsin, vilket är gott. Min kompis pojkvän har ett apelsinträd på sin tomt - tycker jag är ganska coolt!
Har nu fått klart en uppsats, så det känns skönt. Den är hyfsat flummig, men ska nog få godkänt, så det är allt som räknas. Ska försöka börja på uppsats två imorn eller på söndag. Ska även gå till bibblan och titta på en barnfilm som ska diskuteras nästa vecka.
Idag har vi fortsatt måla på kulisserna till musikalen. McDonalds skylten är så gott som klar och slottet likaså. Måste bara måla golvet till vårt toalettbås och sedan är det en tegelvägg som inte heller är riktigt klar. Går framåt, men tjenen som är regissör eller vad man nu ska kalla henne, är en riktig plåga, så vi försöker att undvika henne så mycket som möjligt.
Annars så börjar värmen äntligen återvända. Yay! Har varit ganska blåsigt, men det börjar bli bättre. Hoppas de håller vad de lovar när de säger att det ska bli runt 30-grader i mitten på nästa vecka! :)
Nu är det snart dags för ännu en måltid. Får se vad som bjuds idag...kanske "rice and slop"...haha!
~ Katarina
Jag ska måla hela världen, lilla mamma!
Hej!
Dagarna fortsätter bara att rusa iväg och snart är vi halvvägs in i oktober. En månad kvar tills finals börjar och om mindre än två veckor kommer storebror och co. och hälsar på i två veckor. Innan dess är det dock mycket som ska hinnas med:
En vecka in på sommartiden så är det riktigt ljust på kvällarna, börjar skymma runt sju, så det är mysigt. Efter en och en halv veckas regnande och stormande, så är värmen nu åter. Dock inte 30 grader än, men i alla fall över 20-strecket.
Förra veckan när jag var tillbaka till Manly på snabbvisit var det så stormigt att jag nästan blåste omkull. Samma dag var det även tsunamivarning längs Australiens östkust, men som tur var så drabbades vi inte av några enorma vågor. Fast blåsten gjorde att det var ganska höga vågot hursomhelst. Färjan till manly var till och med inställd.
Idag fick jag tillbaka min första novell för terminen och jag var 2% från att få en Distinction, vilket är det näst högsta betyget. Hmff, lite sur över det, men förhoppningsvis kan jag höja mig lite på den sista inlämningsuppgiften så jag kommer upp till det betyget i alla fall. Fick bra betyg för min delaktighet på lektionerna, så det hjälper förhoppningsvis också.
Fick mitt schema för mina finals igår. Min sista novell ska lämnas in första dagen, den 16 november, sedan har jag prov i Children's Lit. 19 november och prov i World Lit. 1 december. det betyder att jag har två veckors lov mellan mina två prov. Både bra och dåligt.
Annars har jag väl inte så mycket nytt på den här fronten. Ska snart gå på möte för oss boende och sedan ska det nog målas fler skyltar. Hoppas Kat fått sovit lite middag så hon är lite piggare. Imorn är det lektioner hela dagen och sedan på torsdag blir det att skriva uppsats!
Hoppas allt är bra med alla där hemma. Börjar verkligen vara less på maten här, så ser fram emot svensk mat: palt, plättar, blodpudding, falukorv, knäckebröd, kexchoklad... :) Ris ska jag inte äta på minst ett halvår, för det äter jag alldeles för ofta här (ibland två gånger om dagen)...
Saknar er alla!
~ Katarina
Dagarna fortsätter bara att rusa iväg och snart är vi halvvägs in i oktober. En månad kvar tills finals börjar och om mindre än två veckor kommer storebror och co. och hälsar på i två veckor. Innan dess är det dock mycket som ska hinnas med:
- Det ska skrivas en uppsats i Children's Lit. där realism och fantasy ska jämföras... suck!
- Det ska skrivas en uppsats i World Lit. där två böcker ska jämföras på nått annat djupt sätt (har ännu inte satt mig in i den uppsatsen då den är veckan efter children's Lit. uppsatsen
- Imorn ska jag hålla en presentation på 15 minuter om en film som heter East is East. Rolig film, mindre rolig uppgift...
- Det ska bokas hostels och fixas inför familjens besök i december (men det är en rolig uppgift, så den räknas knappt)...
- Det ska läsas noveller och skrivas noveller och sen ska jag försöka få ett grepp om postmodernism, vilket jag aldrig verkar riktigt lyckas med...
- Sedan så är det musikal här på DLC om två veckor, mycket jobb med den innan dess...
- Och nu när värmen är tillbaka så vill man ju även hinna med lite strandtid och jobba på solbrännan...
En vecka in på sommartiden så är det riktigt ljust på kvällarna, börjar skymma runt sju, så det är mysigt. Efter en och en halv veckas regnande och stormande, så är värmen nu åter. Dock inte 30 grader än, men i alla fall över 20-strecket.
Förra veckan när jag var tillbaka till Manly på snabbvisit var det så stormigt att jag nästan blåste omkull. Samma dag var det även tsunamivarning längs Australiens östkust, men som tur var så drabbades vi inte av några enorma vågor. Fast blåsten gjorde att det var ganska höga vågot hursomhelst. Färjan till manly var till och med inställd.
Idag fick jag tillbaka min första novell för terminen och jag var 2% från att få en Distinction, vilket är det näst högsta betyget. Hmff, lite sur över det, men förhoppningsvis kan jag höja mig lite på den sista inlämningsuppgiften så jag kommer upp till det betyget i alla fall. Fick bra betyg för min delaktighet på lektionerna, så det hjälper förhoppningsvis också.
Fick mitt schema för mina finals igår. Min sista novell ska lämnas in första dagen, den 16 november, sedan har jag prov i Children's Lit. 19 november och prov i World Lit. 1 december. det betyder att jag har två veckors lov mellan mina två prov. Både bra och dåligt.
Annars har jag väl inte så mycket nytt på den här fronten. Ska snart gå på möte för oss boende och sedan ska det nog målas fler skyltar. Hoppas Kat fått sovit lite middag så hon är lite piggare. Imorn är det lektioner hela dagen och sedan på torsdag blir det att skriva uppsats!
Hoppas allt är bra med alla där hemma. Börjar verkligen vara less på maten här, så ser fram emot svensk mat: palt, plättar, blodpudding, falukorv, knäckebröd, kexchoklad... :) Ris ska jag inte äta på minst ett halvår, för det äter jag alldeles för ofta här (ibland två gånger om dagen)...
Saknar er alla!
~ Katarina
Manly Backpackers
I två veckor så bodde jag på Manly Backpackers. Jag delade rum med fyra andra personer. En tysk som mest försökte överleva sin jetlag, så jag pratade inte så mycket med henne. Sedan var det en jätte trevlig braisiliansk tjej, Erika. Hon jobbade dubbla jobb och läste engelska på kvällarna, men de få gånger vi hade chans att umgås så kom vi väldigt bra överrens. Sedan var det en engelsk tjej, Hannah, som jag lärde känna bäst. Hon är i Australien för att jobba för att jobba med reklam. Sist men inte minst hade vi en australiensiska, Fiona. Fiona är 42 och bor på hostel! Hon jobbar visserligen som nattmanager några gånger i veckan, men annars så är hon en arbetslös skådespelerska som verkligen har en känsla för dramatik. Hon sov de uddaste tiderna och gick mest klädd insnodd i en sarong.
Utanför mitt rum träffade jag en hel del andra underbara och unika människor. Bland annat så var det Yaroslav från Ukraina, Mark från Tyskland, Dr. Cliff och Greg, båda från England, och så en hel rad med skandinaver. Jag, två svenska tjejer, två norska tjejer och två finska tjejer fick smeknamnet 'Skandos'. Finskorna protesterade dock och sa att de inte alls var skandinaver. Visade sig även att de hyste att ganska hotfullt agg mot Sverige. Detta förvånade mig litet, men det gav mig även chansen att ta upp hockeymatchen där Sverige tog igen underläget 1-5 och vann med 6-5 mot Finland. Alltid lika roligt när man kan dra upp den fina lilla anekdoten!
Manly Backpackers är ett galet ställe där en del har bott i nästan ett år medan några är nyss anlända från Europa eller USA. det är en perfekt plats att knyta nya kontakter och bygga upp ett nätverk i Manly. När jag flyttar tillbaka till Sydney vill jag bo i Manly på heltid. Nu får jag nöja mig med att åka dit och hälsa på mina nya vänner.
Mestadels av tiden i Manly måste jag erkänna spenderades antingen på stranden eller på en av hostelets balkonger. Det fanns inga måsten under två veckor och det var skönt att bara sitta och umgås. Det fanns alltid någon att hänga med och ville man ha en stunde för sig själv var det bara att ta en promenad på stranden eller till internetkaféet på andra sidan gatan. det fanns visserligen gratis internet på hostelet, men bara två datorer, så det blev lätt kö.
Några roliga anekdoter tog jag allt med mig från min tid i Manly. De är följande:
En eftermiddag då jag hade varit på stranden så kom jag tillbaka till hostellet och satte mig för att läsa. Efter en stund kom ukrainaren Yaroslav och tyske Mark in och frågade om jag ville följa med på en expedition. I mina öron lät det som om de skulle ta mig till en gränd och döda mig, men Yaroslav lovade att han skulle visa oss en jätte vacker plats. Tillsist hade han lyckats övertala mig, så jag följde med på en promenad, inte helt säker på vad jag skulle förvänta mig.
Efter en timmes promenad kom vi till South Head som är en klippavsats med utsikt över havet. Yaroslav hade rätt, det var jätte vackert där.
Därefter promenerade vi bort till North Head för att se solnedgången över Sydney. PÅ vägen dit gick vi förbi en polisavspärrning och de visade sig senare att de hade hittat ett skelett i bushen dagen innan. Intressant! Vi var för tidiga till solnedgången och orkade inte vänta, men utsikten var väldigt fin, så det var värt promenaden.
South Head
North Head
En annan sak som hände, som mest är rolig i efterhand, var att jag en kväll när vi gick ut inte hade några fickor och jag ville inte ta med mig en väska. Så jag bad min kompis Cliff att ta mitt körkort, mitt passerkort och min mobil i hans ficka då vi bodde på samma ställe. Detta var en briljant plan ända fram tills dess att vi båda glömde bort att han hade alla mina saker. När vi kom tillbaka till hostellet sent på kvällen så satte vi oss alla i TV-rummet. Några somnade, vilket inte är särskilt ovanligt. Cliff gick för att kolla sin mail och var borta ett bra tag. Efter ett tag så kände jag att jag också höll på att somna och kom då ihåg att Cliff hade mitt passerkort mm. När jag tittade vid datorerna visade det sig att han hade gått och lagt sig och jag hade glömt vilket rum han bodde i då han nyss bytt rum.
Så jag återvände till min soffa efter att ha insett att jag inte heller kunde ringa honom då han även hade min mobil. Jag hade dock turen på min sida, för nattmanagern Jack (ännu en britt) kom förbi och frågade hur det var med mig. efter att ha berättat för honom att jag inte hade mitt passerkort så släppte han in mig i mitt rum så jag fick sova i min säng.
Nästa morgon när jag vaknade var jag tvungen att ta med mig allt jag kunde tänkas behöva fram tills dess att Cliff vaknade. Klockan elva kom han in i TV-rummet och när han såg mig så frågade han genast om jag suttit där hela natten. Han hade helt glömt bort att han hade mina kort och när han kollade igenom sna fickor på morgonen insåg han vad han hade gjort. Men, men, ingen skada skedd - inget hade försvunnit och jag fick sova i min säng.
Den tredje anekdoten är från sista dagen på hostellet. Kvällen innan hade en tant (ca 55+) checkat in på hostellet och hon hade valt sängen ovanför min. Hon had einte så mycket val, men ändå. På fredagsmorgonen gick jag upp kl åtta för att hinna duscha och packa det sista innan jag var tvungen att checka ut kl 10. När jag kom tillbaka från min dusch så tänkte jag att jag skulle hänga ut min handduk på balkongen så den han torka lite innan jag var tvungen att packa den. Visade sig då att min strandhandduk fortfarande var jätte blöt från dagen innan, vilket jag tyckte var skumt, men jag ägnade det inte så mycket tanke utan gick och åt frukost.
När jag kom tillbaka var tanten, Fiona och Hannah alla uppe. Tanten sa då att hon inte hade haft någon handduk så hon had elånat en annan och tänkte att hon kunde behålla den och hämta en ny från receptionen. Fiona sa då att vi inte får nån handduk utan att det antagligen var någons privata handduk. Jag ägnade dem inte så mycket intresse fram tills dess att tanten visade varifrån hon hade tagit handduken. Visade sig att det var min strandhandduk täckt i ett lager av sand som hon hade tagit. Illa illa! Hade hon tagit min andra handduk hade jag nog blivit lite arg, men hon hade tur och kunde komma undan ganska lätt. Tycker dock att en tant borde veta bättre än att bara "låna" någons handduk. Även detta är roligare så här i efterhand.
Jag gillar att visa bilder på mat och annat gott, så varför ge upp ett vinnande koncept? Dessa bilder är från Max Brenner dit jag var med min kompis Kat under lovet. Det var hur smaskigt som helst. Hade även turen att få svensk choklad med posten under lovet, så det tackar jag för!
Sista helgen på lovet bodde jag med Kat och hennes pojkvän Matt. Matts föräldrar var bortresta så vi hade hela stället för oss själva. Det regnade mest hela helgen så förutom en shoppingtur (jag köpte en ny bikini inför den nya badsäsongen) och ännu ett besök på Max Brenner, så spenderade vi mestadels av tiden med att äta god mat, titta på film och spela alfapet. Det är tufft att spela alfapet på engelska då man inte får använda de ord man kan få fram på svenska. Jag försökte inför multikulturella regler, men de tre australiensare som jag spelade med godkände inte det. Typiskt! KOm dock tvåa en av spelomgångarna, annars så vann jag oftast från slutet räknat.
Just det, glömde nästan bort den mest dramatiska anekdoten. En av dagarna, tror det var på lördagen mitt emellan lovveckorna så umgicks vi fram till tidigt på morgonen. Runt 04.00 gick jag och två till och satte oss framför TV:n. Varför jag inte hade gått och lagt mig vid det här laget har jag ingen aning om, men hursomhelst, efter en liten stund gick brandalarmet. Hela receptionen var full av gråaktig rök som fick det att klia i halsen. Vi skyndade oss att öppna dörrarna ut mot vägen och snart började nyvakna boende att strömma ut. En brandbil kunde höras på väg mot hostellet. Vi gick ner till stranden medan vi väntade på att få gå in igen och till sist, halv fem på morgonen kunde jag krypa till kojs. Hade jag sovit innan brandalarmet startade hade jag nog inte vaknade. Var flera som inte hörde det.
Visade sig att en idiot lekt med en brandsläckare. Han var INTE populär nästa morgon, speciellt inte hos gubben som äger Manly Backpackers. Han är nu skyldig dem 500 dollar för brandkårens utryckning. Killen hade dock redan blivit utkastad från hostellet och bodde inte där, så jag vet inte om de lyckats få tag på honom. Allt fångades på övervakningskamerorna, så de visste exakt vilka som var där när det hände. Själv är jag glad att jag hann gå därifrån innan deras dumheter börjad epå riktigt.
Ja, det var nog allt för den här gången. Imorn ska jag åka ut till Manly och hälsa på mina kompisar där, vilket ska bli roligt. Får se om jag kommer hem igen med några nya anekdoter...man vet aldrig!
~ Katarina the Scando
Utanför mitt rum träffade jag en hel del andra underbara och unika människor. Bland annat så var det Yaroslav från Ukraina, Mark från Tyskland, Dr. Cliff och Greg, båda från England, och så en hel rad med skandinaver. Jag, två svenska tjejer, två norska tjejer och två finska tjejer fick smeknamnet 'Skandos'. Finskorna protesterade dock och sa att de inte alls var skandinaver. Visade sig även att de hyste att ganska hotfullt agg mot Sverige. Detta förvånade mig litet, men det gav mig även chansen att ta upp hockeymatchen där Sverige tog igen underläget 1-5 och vann med 6-5 mot Finland. Alltid lika roligt när man kan dra upp den fina lilla anekdoten!
Manly Backpackers är ett galet ställe där en del har bott i nästan ett år medan några är nyss anlända från Europa eller USA. det är en perfekt plats att knyta nya kontakter och bygga upp ett nätverk i Manly. När jag flyttar tillbaka till Sydney vill jag bo i Manly på heltid. Nu får jag nöja mig med att åka dit och hälsa på mina nya vänner.
Mestadels av tiden i Manly måste jag erkänna spenderades antingen på stranden eller på en av hostelets balkonger. Det fanns inga måsten under två veckor och det var skönt att bara sitta och umgås. Det fanns alltid någon att hänga med och ville man ha en stunde för sig själv var det bara att ta en promenad på stranden eller till internetkaféet på andra sidan gatan. det fanns visserligen gratis internet på hostelet, men bara två datorer, så det blev lätt kö.
Några roliga anekdoter tog jag allt med mig från min tid i Manly. De är följande:
En eftermiddag då jag hade varit på stranden så kom jag tillbaka till hostellet och satte mig för att läsa. Efter en stund kom ukrainaren Yaroslav och tyske Mark in och frågade om jag ville följa med på en expedition. I mina öron lät det som om de skulle ta mig till en gränd och döda mig, men Yaroslav lovade att han skulle visa oss en jätte vacker plats. Tillsist hade han lyckats övertala mig, så jag följde med på en promenad, inte helt säker på vad jag skulle förvänta mig.
Efter en timmes promenad kom vi till South Head som är en klippavsats med utsikt över havet. Yaroslav hade rätt, det var jätte vackert där.
Därefter promenerade vi bort till North Head för att se solnedgången över Sydney. PÅ vägen dit gick vi förbi en polisavspärrning och de visade sig senare att de hade hittat ett skelett i bushen dagen innan. Intressant! Vi var för tidiga till solnedgången och orkade inte vänta, men utsikten var väldigt fin, så det var värt promenaden.
South Head
North Head
En annan sak som hände, som mest är rolig i efterhand, var att jag en kväll när vi gick ut inte hade några fickor och jag ville inte ta med mig en väska. Så jag bad min kompis Cliff att ta mitt körkort, mitt passerkort och min mobil i hans ficka då vi bodde på samma ställe. Detta var en briljant plan ända fram tills dess att vi båda glömde bort att han hade alla mina saker. När vi kom tillbaka till hostellet sent på kvällen så satte vi oss alla i TV-rummet. Några somnade, vilket inte är särskilt ovanligt. Cliff gick för att kolla sin mail och var borta ett bra tag. Efter ett tag så kände jag att jag också höll på att somna och kom då ihåg att Cliff hade mitt passerkort mm. När jag tittade vid datorerna visade det sig att han hade gått och lagt sig och jag hade glömt vilket rum han bodde i då han nyss bytt rum.
Så jag återvände till min soffa efter att ha insett att jag inte heller kunde ringa honom då han även hade min mobil. Jag hade dock turen på min sida, för nattmanagern Jack (ännu en britt) kom förbi och frågade hur det var med mig. efter att ha berättat för honom att jag inte hade mitt passerkort så släppte han in mig i mitt rum så jag fick sova i min säng.
Nästa morgon när jag vaknade var jag tvungen att ta med mig allt jag kunde tänkas behöva fram tills dess att Cliff vaknade. Klockan elva kom han in i TV-rummet och när han såg mig så frågade han genast om jag suttit där hela natten. Han hade helt glömt bort att han hade mina kort och när han kollade igenom sna fickor på morgonen insåg han vad han hade gjort. Men, men, ingen skada skedd - inget hade försvunnit och jag fick sova i min säng.
Den tredje anekdoten är från sista dagen på hostellet. Kvällen innan hade en tant (ca 55+) checkat in på hostellet och hon hade valt sängen ovanför min. Hon had einte så mycket val, men ändå. På fredagsmorgonen gick jag upp kl åtta för att hinna duscha och packa det sista innan jag var tvungen att checka ut kl 10. När jag kom tillbaka från min dusch så tänkte jag att jag skulle hänga ut min handduk på balkongen så den han torka lite innan jag var tvungen att packa den. Visade sig då att min strandhandduk fortfarande var jätte blöt från dagen innan, vilket jag tyckte var skumt, men jag ägnade det inte så mycket tanke utan gick och åt frukost.
När jag kom tillbaka var tanten, Fiona och Hannah alla uppe. Tanten sa då att hon inte hade haft någon handduk så hon had elånat en annan och tänkte att hon kunde behålla den och hämta en ny från receptionen. Fiona sa då att vi inte får nån handduk utan att det antagligen var någons privata handduk. Jag ägnade dem inte så mycket intresse fram tills dess att tanten visade varifrån hon hade tagit handduken. Visade sig att det var min strandhandduk täckt i ett lager av sand som hon hade tagit. Illa illa! Hade hon tagit min andra handduk hade jag nog blivit lite arg, men hon hade tur och kunde komma undan ganska lätt. Tycker dock att en tant borde veta bättre än att bara "låna" någons handduk. Även detta är roligare så här i efterhand.
Jag gillar att visa bilder på mat och annat gott, så varför ge upp ett vinnande koncept? Dessa bilder är från Max Brenner dit jag var med min kompis Kat under lovet. Det var hur smaskigt som helst. Hade även turen att få svensk choklad med posten under lovet, så det tackar jag för!
Sista helgen på lovet bodde jag med Kat och hennes pojkvän Matt. Matts föräldrar var bortresta så vi hade hela stället för oss själva. Det regnade mest hela helgen så förutom en shoppingtur (jag köpte en ny bikini inför den nya badsäsongen) och ännu ett besök på Max Brenner, så spenderade vi mestadels av tiden med att äta god mat, titta på film och spela alfapet. Det är tufft att spela alfapet på engelska då man inte får använda de ord man kan få fram på svenska. Jag försökte inför multikulturella regler, men de tre australiensare som jag spelade med godkände inte det. Typiskt! KOm dock tvåa en av spelomgångarna, annars så vann jag oftast från slutet räknat.
Just det, glömde nästan bort den mest dramatiska anekdoten. En av dagarna, tror det var på lördagen mitt emellan lovveckorna så umgicks vi fram till tidigt på morgonen. Runt 04.00 gick jag och två till och satte oss framför TV:n. Varför jag inte hade gått och lagt mig vid det här laget har jag ingen aning om, men hursomhelst, efter en liten stund gick brandalarmet. Hela receptionen var full av gråaktig rök som fick det att klia i halsen. Vi skyndade oss att öppna dörrarna ut mot vägen och snart började nyvakna boende att strömma ut. En brandbil kunde höras på väg mot hostellet. Vi gick ner till stranden medan vi väntade på att få gå in igen och till sist, halv fem på morgonen kunde jag krypa till kojs. Hade jag sovit innan brandalarmet startade hade jag nog inte vaknade. Var flera som inte hörde det.
Visade sig att en idiot lekt med en brandsläckare. Han var INTE populär nästa morgon, speciellt inte hos gubben som äger Manly Backpackers. Han är nu skyldig dem 500 dollar för brandkårens utryckning. Killen hade dock redan blivit utkastad från hostellet och bodde inte där, så jag vet inte om de lyckats få tag på honom. Allt fångades på övervakningskamerorna, så de visste exakt vilka som var där när det hände. Själv är jag glad att jag hann gå därifrån innan deras dumheter börjad epå riktigt.
Ja, det var nog allt för den här gången. Imorn ska jag åka ut till Manly och hälsa på mina kompisar där, vilket ska bli roligt. Får se om jag kommer hem igen med några nya anekdoter...man vet aldrig!
~ Katarina the Scando
Invasion från Mars eller jordens undergång?
Tillsammans med min kompis Kat och hennes pojkvän Matt hade jag bestämt att vi skulle göra ett besök på Taronga Zoo. Vi valde onsdagen första veckan av lovet och bestämde att vi skulle träffas där kl 10. När jag vaknade kl 8 på morgonen var det ett konstigt rödaktigt sken utanför fönstret. När jag kikade ut så var det alldeles rökigt på himlen och eftersom jag aldrig hade sett något liknande förut i mitt liv så tänkte jag att det kanske brann i närheten.
Då jag inte hade någon frukost tänkte jag att jag skulle köpa något att äta på färjan in till stan eftersom jag hade bråttom och inte ville vänta på nästa färja. På väg till färjeläget mötte jag en kvinna med munskydd. Jag skrattade åt henne och tänkte att stackarn säkert var rädd för svininfluensan.
När jag kom till färjeläget fick jag veta att färjan var inställd och att det gick direktbussar istället in till stan. Jag fick också veta att det var en röd sandstorm som drabbat Sydney, något som typ aldrig hänt förut. Tyvärr serverades det ingen frukost på bussen och jag hade ståplats hela vägen in till Circular Quay, så det var med glädje jag köpte mig lite frukost där. Turen var på min sida, för även fall Manly färjan var inställd så kunde de fortfarande köra inre hamnfärjorna.
På färjan ut till djurparken så bad besättningen om ursäkt för dammet på färjan. De förklarade att de redan skurat den fyra gånger, men att ingenting hjälpte. Det var röd sand överallt!
Matt och Kat blev något försenade till sjurparken då de var tvugna att försöka tvätta rutorna på deras bil utan attanvända vatten...På grund av att Manlyfärjan var inställd var det dessutom extra mycket trafik och det var heller kasnke inte den bästa sikten.
Höjdpunkten på dagen var att se elefantbebisen som vägde runt 90kg när den föddes i juni och han går upp cirka 1kg om dagen! Han är Australiens första elefantbebis att födas i landet och i början på nästa år kommer de att få två bebisar om allt går bra, en av dem är hans syskon. Han var en riktig vilde och otroligt charmig!
På eftermiddagen gick vi tillbaka till elefanthägnet för att titta på deras show. Elefanterna flyttade stockar och spelade fotboll medan den lille elefanten sprang runt och störde dem samt stal den stora fotbollen.
Dagens andra höjdpunkt var att klappa en echidna. Det är en av mina häftigaste djurminnen, och jag har ganska många sådana!
När jag väl kom tillbaka till Manly den eftermiddagen var jag helt slut efter att ha sovit lite och sedan varit ute hela dagen i sandstormen. Det var en unik upplevelse att andas in röd sand (inte så farligt som det låter). Kändes som om vi hamnat på Mars eller som om världen var på väg att gå under, så nu vet jag hur det känns...haha! Väl tillbaka på hostellet lyckades jag sova mig igenom en hel film innan jag orkade umgås med mina hostelvänner och berätta för dem om sandstormen som de flesta missat då de låg och sov. Ibland är det bra att gå upp tidigt på morgonen.
Till djurparken ska jag hinna ta mig minst en gång till innan jag åker hem till Sverige. När sandstormen hade lagt sig fick jag bevisat för mig att det verkligen är djurparken med en av de vackraste utsikter i världen, om inte den bästa!
~ Katarina
Då jag inte hade någon frukost tänkte jag att jag skulle köpa något att äta på färjan in till stan eftersom jag hade bråttom och inte ville vänta på nästa färja. På väg till färjeläget mötte jag en kvinna med munskydd. Jag skrattade åt henne och tänkte att stackarn säkert var rädd för svininfluensan.
När jag kom till färjeläget fick jag veta att färjan var inställd och att det gick direktbussar istället in till stan. Jag fick också veta att det var en röd sandstorm som drabbat Sydney, något som typ aldrig hänt förut. Tyvärr serverades det ingen frukost på bussen och jag hade ståplats hela vägen in till Circular Quay, så det var med glädje jag köpte mig lite frukost där. Turen var på min sida, för även fall Manly färjan var inställd så kunde de fortfarande köra inre hamnfärjorna.
På färjan ut till djurparken så bad besättningen om ursäkt för dammet på färjan. De förklarade att de redan skurat den fyra gånger, men att ingenting hjälpte. Det var röd sand överallt!
Matt och Kat blev något försenade till sjurparken då de var tvugna att försöka tvätta rutorna på deras bil utan attanvända vatten...På grund av att Manlyfärjan var inställd var det dessutom extra mycket trafik och det var heller kasnke inte den bästa sikten.
Höjdpunkten på dagen var att se elefantbebisen som vägde runt 90kg när den föddes i juni och han går upp cirka 1kg om dagen! Han är Australiens första elefantbebis att födas i landet och i början på nästa år kommer de att få två bebisar om allt går bra, en av dem är hans syskon. Han var en riktig vilde och otroligt charmig!
På eftermiddagen gick vi tillbaka till elefanthägnet för att titta på deras show. Elefanterna flyttade stockar och spelade fotboll medan den lille elefanten sprang runt och störde dem samt stal den stora fotbollen.
Dagens andra höjdpunkt var att klappa en echidna. Det är en av mina häftigaste djurminnen, och jag har ganska många sådana!
När jag väl kom tillbaka till Manly den eftermiddagen var jag helt slut efter att ha sovit lite och sedan varit ute hela dagen i sandstormen. Det var en unik upplevelse att andas in röd sand (inte så farligt som det låter). Kändes som om vi hamnat på Mars eller som om världen var på väg att gå under, så nu vet jag hur det känns...haha! Väl tillbaka på hostellet lyckades jag sova mig igenom en hel film innan jag orkade umgås med mina hostelvänner och berätta för dem om sandstormen som de flesta missat då de låg och sov. Ibland är det bra att gå upp tidigt på morgonen.
Till djurparken ska jag hinna ta mig minst en gång till innan jag åker hem till Sverige. När sandstormen hade lagt sig fick jag bevisat för mig att det verkligen är djurparken med en av de vackraste utsikter i världen, om inte den bästa!
~ Katarina
Conception Day
Hej igen!
Nu är jag åter i North Ryde efter två veckors lov i Manly. En trist förort blev utbytt mot en betydligt roligare förort och trots att de hör till samma stad så tar det en och en halvtimme att ta sig från den ena till den andra. I alla fall, innan jag ger mig in på att berätta om mina äventyr under lovet så måste jag skriva om Conception Day som var på fredagen innan lovet.
Conception Day är dagen då Macquarie University grundades och i år firades universitetets 40- årsdag! Några stackare hade lektioner fram till lunch, men de flesta var lediga för att fira denna underbara dag. På eftermiddagen var det festival på campus, men på DLC började dagen redan klockan 06.00 vare sig du ville eller inte. Jag försökte att ignorera den höga musiken och allas tjo och tjim, men gav upp halv sju.
Till frukost fick vi otroligt goda bacon och ägg-hamburgare. Även alkohol serverades (!). Själv vaknade jag med en otrolig huvudvärk, så jag höll mig till vatten. En del var redan onyktra innan sju, men det var bara en början!
DLC hade tryckt upp t-shirtar dagen till ära, så det var ett hav av rosa människor överallt i huset. Vi satt ute på vår uteplats och umgicks i det otroligt vackra vädret och när vi fick tråkigt var det bara att gå och hoppa i vår hoppborg (vi hade den bara för den här dagen).
Under förmiddagen fick vi besök av cyklande poliser som kom förbi för att kolla läget. Vi uppförde oss extra exemplariskt medan de var där.
Efter lunch så var det dags att traska bort till universitetet för festivalen. Att komma in på området tog ofantlig tid då man först var tvungen att visa sitt ID-kort för en kille, gå via en kille med metalldetektor och sedan traska förbi två droghundar. Väl inne på området visade det sig sedan att man inte kunde lämna området och sedan komma in igen. Detta hade vi ingen aning om, så jag hade varken tagit med mig en tröja för kvällen eller några pengar. Naivt av mig, men ändå!
Det var flera olika band som spelade. Mina favoriter var Casette Kids. Blue Juice var också bra, men kvällens dragplåster var Wolfmother, de enda jag hade hört talas om innan Conception Day. Tyvärr var jag så iskall efter Blue Juice att jag gav upp och gick hem och åt middag, tog en varm dusch, packade det sista av mina grejer innan lovet och sedan somnade jag.
En rolig, galen dag i Australien!
~ Katarina
Nu är jag åter i North Ryde efter två veckors lov i Manly. En trist förort blev utbytt mot en betydligt roligare förort och trots att de hör till samma stad så tar det en och en halvtimme att ta sig från den ena till den andra. I alla fall, innan jag ger mig in på att berätta om mina äventyr under lovet så måste jag skriva om Conception Day som var på fredagen innan lovet.
Conception Day är dagen då Macquarie University grundades och i år firades universitetets 40- årsdag! Några stackare hade lektioner fram till lunch, men de flesta var lediga för att fira denna underbara dag. På eftermiddagen var det festival på campus, men på DLC började dagen redan klockan 06.00 vare sig du ville eller inte. Jag försökte att ignorera den höga musiken och allas tjo och tjim, men gav upp halv sju.
Till frukost fick vi otroligt goda bacon och ägg-hamburgare. Även alkohol serverades (!). Själv vaknade jag med en otrolig huvudvärk, så jag höll mig till vatten. En del var redan onyktra innan sju, men det var bara en början!
DLC hade tryckt upp t-shirtar dagen till ära, så det var ett hav av rosa människor överallt i huset. Vi satt ute på vår uteplats och umgicks i det otroligt vackra vädret och när vi fick tråkigt var det bara att gå och hoppa i vår hoppborg (vi hade den bara för den här dagen).
Under förmiddagen fick vi besök av cyklande poliser som kom förbi för att kolla läget. Vi uppförde oss extra exemplariskt medan de var där.
Efter lunch så var det dags att traska bort till universitetet för festivalen. Att komma in på området tog ofantlig tid då man först var tvungen att visa sitt ID-kort för en kille, gå via en kille med metalldetektor och sedan traska förbi två droghundar. Väl inne på området visade det sig sedan att man inte kunde lämna området och sedan komma in igen. Detta hade vi ingen aning om, så jag hade varken tagit med mig en tröja för kvällen eller några pengar. Naivt av mig, men ändå!
Det var flera olika band som spelade. Mina favoriter var Casette Kids. Blue Juice var också bra, men kvällens dragplåster var Wolfmother, de enda jag hade hört talas om innan Conception Day. Tyvärr var jag så iskall efter Blue Juice att jag gav upp och gick hem och åt middag, tog en varm dusch, packade det sista av mina grejer innan lovet och sedan somnade jag.
En rolig, galen dag i Australien!
~ Katarina
